Digitalisering av ritningar till Kina

Med anledning av artikeln ”Ritningar på tusentals svenska militärbyggnader har lämnats ut till Kina – Allt pekar på skyddsobjekt” publicerat på Nyheteridag.se så vill vi här lämna klargöranden och räta ut missuppfattningar.
  • Fortifikationsverket har digitaliserat ritningar av byggnader i det öppna beståndet. Inga ritningar i det slutna beståndet har digitaliserats. I det slutna beståndet ingår bland annat alla försvarsanläggningar.
  • Inför digitaliseringen genomförde vi en säkerhetsanalys och som en försiktighetsåtgärd, trots att allt som digitaliserades var öppen information, togs geografisk placering samt byggnaders användningsområde bort.
  • Försvarsmakten godkände digitaliseringen av ritningar samt säkerhetsanalys och de åtgärder Fortifikationsverket föreslog skulle vidtas. FM garnisoner och förband har varit delaktiga i processen. Här är en länk till FM remissvar>>
  • Huvuddelen av vårt fastighetsbestånd såväl öppet som slutet är eller ligger inom ett skyddsobjekt. Till exempel är ett vanligt kasernområde ett skyddsobjekt. Skyddsobjekt styr inte om det är öppen eller hemlig information. En bedömning om det är hemlig information har gjorts utifrån varje byggnads sekretessperspektiv oavsett om den ligger inom ett skyddsobjekt eller inte.
  • Inga uppgifter som har att göra med försvarssekretess har lämnats ut.

 

Frågor och svar

 

Varför har Fortifikationsverket digitaliserat ritningar?

Vi digitaliserade ritningar i det öppna beståndet för att höja kvaliteten och öka tillgängligheten på förvaltningsinformationen i fastighetsbeståndet. Tidigare har ritningar omfattat allt från handritade till digitaliserade ritningar och syftet var att få en likartad kvalitetsnivå, att kunna använda ny teknik och ett modernt arbetssätt. Yt- och planuppgifter säkerställdes. Tanken var också att den ökade kvaliteten ska ge kortare ledtider samt minska framtida projekteringskostnader då kvaliteten på det som skickas ut är bättre än tidigare.
Ritningarna skulle genom digitaliseringen få ett gemensamt format och finnas i CAD.

 

Var FM informerade/medvetna om projektet?

Ja Försvarsmakten godkände digitaliseringen av ritningar samt säkerhetsanalys och de åtgärder Fortifikationsverket föreslog skulle vidtas. Respektive fastighetsenhet hos oss gjorde en lokal bedömning vilka ritningar som skulle digitaliseras. Detta arbete skedde i samråd med Försvarsmakten.

 

Har det här äventyrat Försvarsmaktens verksamhet eller rikets säkerhet?

Nej det är bara öppen och allmän information som har digitaliserats där ritningarnas geografiska placering och byggnaders användningsområde har tagits bort. Inga uppgifter som har att göra med försvarssekretess har lämnats ut.

 

När digitaliserades ritningar?

Vi genomförde upphandlingen 2012-2013. Huvuddelen av digitaliseringen genomförde vi sedan under 2014 – 2015. Kompletterande arbete har skett under 2016.

 

Hur mycket och vilka ritningar digitaliserades?

Vi digitaliserade bara ritningar i det öppna beståndet. Inga ritningar i det slutna beståndet digitaliserades. Det som digitaliserades var till exempel lager, kontor, verkstäder, gymnastiksalar, kaserner.
Cirka 2400 byggnader av Fortifikationsverkets cirka 6 000 byggnader i det öppna beståndet digitaliserades. Förutom det har Fortifikationsverket ungefär lika många objekt i det slutna beståndet.
Ca 2 miljoner kvm yta digitaliserades av 3,6 miljoner kvm i öppna beståndet

 

Digitaliserades ritningar inom skyddsobjekt?

Ja, huvuddelen av vårt fastighetsbestånd, såväl öppet som slutet bestånd, är eller ligger inom ett skyddsobjekt. Till exempel är ett vanligt kasernområde ett skyddsobjekt. Skyddsobjekt styr eller påverkar inte bedömningen om en ritning är öppen eller inte så för att veta om det är hemlig information gör vi en bedömning utifrån varje byggnads sekretessperspektiv oavsett om den ligger inom ett skyddsobjekt eller inte.

Skyddsobjekt är ett förstärkt tillträdesskydd som kan utökas med foto-, avbildnings- och uppmärkningsförbud för det som är hemliga uppgifter och sekretess. Inom skyddsobjekt har man identifierat byggnader utan sekretess och det är delar av dessa som har digitaliserats.

 

Hur arbetade ni med säkerhet kring digitalisering av ritningar?

I inledningen av projektet genomförde vi en säkerhetsanalys. Åtgärden efter den genomförda säkerhetsanalysen var att som en försiktighetsåtgärd (även om digitaliseringen genomfördes enbart på det öppna beståndet/öppen information) bland annat att ta bort geografisk placering samt byggnaders användningsområde.

 

Vem har genomfört digitaliseringen?

Åkej AB vann upphandlingen och deras dotterbolag Informationsbyggarna har arbetat med projektet. Deras underleverantör var ett kinesiskt företag.

Leverantören Åkej AB som vann upphandlingen har begärt sekretess gällande namnet på sin underleverantör. Att de inte vill dela med sig av namnet på underleverantören är ur konkurrenssynpunkt. De flesta i branschen använder utländska underleverantörer och de vill inte lämna ut exakt vilket företag de jobbar med då de har lagt ner mycket pengar och resurser på rutiner, programvaror mm. De har dock inte begärt affärssekretess för vilket land företaget kommer ifrån och underleverantören är ett kinesiskt bolag.

 

Kan man få ta del av den säkerhetsanalys som gjordes?

Nej säkerhetsanalysen är en sekretessbelagd handling.
(I princip alla säkerhetsanalyser är hemliga handlingar.)

 

Informerades dåvarande regering om att ni skickade ritningar till Kina?

I vår årsredovisning som lämnas till regeringen har vi varje år från och med 2013 till och med 2015 informerat om vårt arbete med att digitalisera ritningar.

 


Presskontakt:

Greta Stridsman

Kommunikationschef

E-post: greta.stridsman@fortifikationsverket.se

Telefon: 010-44 44 672

Mobil: 076-12 80 972

Fortifikationsverket

Telefon: 010-44 44 000

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
Jag förstår